Slopad arvsskatt kopplas till ökad tillväxt i privata företag med arvingar
Studien av cirka 37 000 privatägda företag visar tydliga skillnader efter reformen. Omsättning, lönsamhet och tillgångar ökade mer i företag med ägare med barn – och därmed möjliga familjeefterträdare – än i jämförbara företag där ägarna var utan barn. Den förbättrade lönsamheten ledde till att företagen betalade mer i bolagsskatt, vilket tyder på att skatteintäkter över tid kan ha omfördelats snarare än minskat.
Studien jämför företagens finansiella utveckling 2001–2007, det vill säga tre år före och tre år efter att arvsskatten avskaffades i Sverige.
– Före reformen behövde många ägare planera för framtida skattebetalningar kopplade till arv. Det kan ha begränsat hur mycket kapital de återinvesterade. När skatten togs bort kunde företagen behålla mer av vinsterna och investera mer i tillväxt, säger medförfattaren Mattias Nordqvist, professor vid House of Innovation vid Handelshögskolan i Stockholm.
Ett naturligt experiment i skattepolitik
Debatten om arv- och gåvoskatt följer ofta ideologiska skiljelinjer. Argumenten handlar dels om att minska ekonomiska klyftor, dels om risken att höga skatter hämmar investeringar.
Många europeiska länder har kvar arvsskatt men i Sverige avskaffades den 2005 efter flera decenniers debatt. Dessförinnan var skatten progressiv, vanligtvis omkring 10–30 procent för nära släktingar och upp till 50–60 procent för mer avlägsna arvingar.
Enligt forskarna skapade reformen ett naturligt experiment som gör det möjligt att jämföra beteende hos företag där ägaren har barn med bolag där ägaren saknar barn och därmed i mindre utsträckning påverkas av arvsskatt i sina strategiska beslut.
För att göra jämförelsen rättvis matchade forskarna företagen utifrån ägarnas ålder och använde därefter en så kallad difference-in-differences-metod för att mäta förändringar före och efter reformen.
Resultatet visar att tre år efter reformen (2007) hade bolag med möjliga efterträdare ökat försäljningen med 8 procentenheter mer än företag utan arvingar. Jämfört med basåret 2003 var ökningen i totala tillgångar 4 procentenheter högre och tillväxten i det egna kapitalet 7 procentenheter högre.
Rörelsemarginalen förbättrades dessutom med nästan en halv procentenhet mer under de första två åren, innan skillnaden jämnades ut 2007. Bolagsskattebetalningarna ökade också mer, med en skillnad på 10 procentenheter över tre år, samtidigt som lönerna steg i en högre takt (12 procentenheter mer till år 2007) jämfört med kontrollgruppen.
Sammantaget tyder resultaten på att vinsterna från den slopade skatten inte enbart tillföll ägarna, utan även kom samhället till del genom högre skatteintäkter och löner.
Från engångsskatt till löpande skatteintäkter
– Bortfallet av arvsskatten kan på sikt ha kompenserats av högre återkommande skatter kopplade till företagens verksamhet. När dessa begränsningar försvann verkade företagen mer benägna att investera, växa och stärka sin verksamhet över tid. Det gynnade i sin tur samhället genom högre skatter och löner, säger medförfattaren Mateja Andric, assistant professor vid University of Melbourne och affilierad forskare vid House of Innovation vid Handelshögskolan i Stockholm.
Resultaten bidrar till ett växande forskningsfält om hur arvsskatter påverkar bolags beteende. Debatten fokuserar ofta på förmögenhetsfördelning eller stora familjeföretag, men studien visar effekter även bland mindre, ägarledda företag som kan utvecklas till familjeföretag.
– I många europeiska länder är majoriteten av företagen privatägda och relativt små. Att förstå hur skattepolitik påverkar deras långsiktiga beslut är viktigt för att bedöma bredare ekonomiska effekter, som investeringar, sysselsättning och skatteintäkter, säger medförfattaren Mohamed Genedy, postdoktor vid House of Innovation vid Handelshögskolan i Stockholm.
Samtidigt betonar författarna att resultaten bör tolkas med försiktighet. Studien fokuserar på ett land och en specifik reform, och utfallet kan variera beroende på institutionella förutsättningar och hur politiken utformas.
White paper: “,” Mateja Andric, Mohamed Genedy and Mattias Nordqvist, online April 15, 2026, doi: 10.2139/ssrn.6528658
För mer information, kontakta
Mattias Nordqvist
Professor, 91影视
Tel: 073 651 7610
E-post: mattias.nordqvist@hhs.se
Om Handelshögskolan i Stockholm
Handelshögskolan i Stockholm är den ledande handelshögskolan i Norden och Baltikum och har ett högt anseende i Sverige såväl som internationellt. Forskning i världsklass utgör grunden för våra utbildningar som består av kandidat-, master- och forskarutbildning, ett MBA-program och ett stort utbud av executive education. Våra program är utvecklade i nära samarbete med både forskning och näringsliv, vilket ger våra studenter stora möjligheter att uppnå ledande positioner i företag och andra organisationer.
Handelshögskolan är ackrediterad av EQUIS, som garanterar att både undervisning och forskning håller högsta internationella standard. Handelshögskolan är också den enda svenska medlemmen i CEMS och PIM, som är samarbeten mellan ledande handelshögskolor i världen, vilket bidrar till den höga kvalitet som Handelshögskolan är känd för.
Presskontakt
Ylva Mossing
Content and Media Relations Manager
Email: ylva.mossing@hhs.se
Tel: +46 730 97 26 16
Mer information om Handelshögskolan i Stockholm, samt alla våra pressmeddelanden, hittar du på hhs.se.
